Dag 52; Sconesrevanch, Lycksele & Oscars kompis

Imorse spelade vi schack jag och Oscar. Vi hade spelat en match igår också och det var så roligt att han vill fortsätta spela för alltid, det är det intressanta med barn. De har ingen koncentrationsförmåga alls tills det gäller en enda sak som förtjänar allt fokus i världen. I ett par dagar. Sen kör man på nästa grej.
Jag var lika dan, jag kommer ihåg det så jag ska inte säga något egentligen. Känner även igen det Oscar gör när han spelar en låt om och om och om igen, nonstop i en vecka, sen hör man den aldrig igen. Så gör jag fortfarande ibland. Fler som relaterar? Inte? Okej.

Efter att ha lämnat barnen på dagis och skola så gick jag hem och bakade scones igen. Mjölet här borta är jätte annorlunda mot vad jag är vad vid hemma, men dessa blev i alla fall någorlunda goda. Det blev ju verkligen inte de som jag gjorde förra månaden.

Sandra (en annan svensk från Lycksele som jag har haft kontakt med) landade för ett par dagar sen här, så idag träffades vi och jag visade henne lite i området och innan dess gick vi på banken (anz som ligger på min gata) för att hon skulle få skaffa ett Australiensiskt bankkonto.
När det var kirrat så blev jag tvungen att återgå hem för lite läxläsning om natriumkloridens upplösning genom möte med H2O.
Så ja, jag har läst en timma om varför salt "smälter" i vatten. Heh jag inser att jag låter omotiverad men det var faktiskt ganska intressant. Jag gillar sånt där, det får mig att känna mig smart.

Jag lagade lite mat idag också så jag fick lunch och Hamsih fick middag. Oscar fick tacos till middag och Fiona verkade angenämt överraskad att jag kunde få ihop en så komplicerad rätt... Snacka om att jag har 0% självförtroende i köket här borta, vi är verkligen inte vana vid samma typ av cousine.
Här borta serveras allt okryddat och såser ser man inte till ofta, Fiona lagar väldigt god mat dock, det är inte det. Det är bara inte likt det svenska som man är van vid.

Ja juste, jag plockade upp två killar från skolan idag, det var ju lite värt att nämna. Hans kompis James. Jag känner hans mamma lite faktiskt, vi träffades på vägen till skolan för ganska många veckor sen. Jag skrev om henne då också, Christina heter hon och hon gav mig en komplimang för min engelska. Jätte söt kvinna, tycker mycket om henne. Vi satt tillsammans under kricketträningen också.

Kvällen löpte ut i vanor igen, jag duschade och gick in på mitt rum efter att ha ätit middag och spelat ett till spel med Oscar.

Ikväll så har jag som vanligt pratat med David ett tag och även mina föräldrar. Vardagsrutiner