Translate

lördag 30 juli 2016

Dag 19; tryggt och lugnt

Jag ville ta det lugnt igår men bevisligen så blev det inte så! Istället åkte jag hemifrån vid elva och kom hem igen vid tio. Sydney känns som en väldigt levande stad, särskilt på helgen. Men det känns inte som att människor är uppe på nätterna. De går nog gärna ut och sen så åker de hem för att sova. Jag vet inte om detta är en vintergrej eller om det bara täcker mitt område men det är intrycket som jag får.
Alla känns väldigt pålitliga och jag är inte ens rädd för att gå från bussen själv på kvällarna, desamma kunde man verkligen inte säga om Frankrike där jag knappt ville gå hemifrån på kvällarna eftersom jag inte visste om jag skulle komma hem igen utan traumatiska upplevelser.
Jag har pratat med Fiona och frågat om det är osäkert på gatorna på kvällarna och hon sa att hon har aldrig upplevt det. Naturligtvis så ska man inte vara dum och ta onödiga risker, detta är ju uppenbarligen en stor stad och saker händer ju, men det är inte vanligt. Bara man tänker efter och inte letar efter de skumma kvarteren (som också finns) så ska det inte vara något problem.

Jag hade egentligen planer idag och det känns som att min umgängeskrets håller på att expandera, men jag har verkligen ingen ork kvar. Nu ska jag dricka te (på order från vän där hemma❤️), se på Netflix och bli frisk nog för att hitta fler äventyr.


fredag 29 juli 2016

Dag 18; Chatswood

Så här på morgonen ligger jag kvar i sängen och klockan börjar närma sig halv tio. Jag känner faktiskt att jag kan börja slappna av lite och inte gå upp halv åtta bara för att resten av familjen är uppe då. Särskilt när man är sjuk vill man bara ligga stilla. Men det kommer det inte bli mycket av idag.

Jag och en annan tjej har ordnat ihop en Au Paur Meetup i det stora köpcentret i Chatswood idag. Ska bli kul att få träffa fler tjejer så det är bara att kämpa sig ut.

                                                                ***

Det var cirkus 10 tjejer som tog sig till Chatswood igår! Riktigt kul att så många kom även fast det var för många för att man skulle kunna prata med alla under lunchens gång. Vi åt på ett ställe som hette Nandos vilket jag tyckte var riktigt mysigt, inte så dyr mat men det var ändå gott, aningen stark mat med det gillar jag!
Under lunchen så kändes det lite som att man var på ett läger någonstans och just hade blivit presenterade sina nya vänner för de kommande veckorna. Alla dessa människor med så olika kulturer och bakgrunder har blivit samlade på en och samma plats pga ett gemensamt intresse. I det här fallet; deras lust för att resa. Det var en bra träff och efter lunchen försökte vi gå och shoppa allihopa. Det var då lättare sagt än gjort. Över 10 personer som inte känner varandra ska försöka hålla ihop i en gigantisk galleria... Det funkade i ett par butiker sen frågade jag Lovisa om hon ville gå iväg och kolla om vi kunde hitta ett par hängselbyxor i en butik i närheten. När vi sen kom tillbaka till den andra butiken så var de andra borta, vi försökte hitta dom igen men det var inte det lättaste. Vi gav upp och gick och köpte fika istället, efter en misslyckad jakt efter sittplatser så nöjde vi oss med att sitta på golvet och kolla på människor.
Efter den välbehövliga fikapausen så gick vi runt i fler butiker, Lovisa som hade varit här några gånger tidigare visade mig runt och berättade att det fanns en djurbutik i närheten med valpar i skyltfönstret... Vi gick dit och de var jätte fina att kolla på! Men jag är väldigt osäker på om det där skulle varit lagligt i Sverige...
Vi hittade en frisersalong på nedersta plan i gallerian så jag bestämde mig för en spontanklippning, dock så kändes stället galet opålitligt. Det blev ingen tvätt innan klippningen utan hon tog bara saxen rätt upp och ner och kapade 3 cm i topparna, ingen plattång eller något! Kände "jahapp", betalade 31 dollar (200 kr) och gick ut. Tur att det var billigt i alla fall, ingen professionell klippning där inte. Varning för Just Cuts inne i Westfield gallerian i Chatswood alltså...

Innan klippningen så hade Lovisa visat att det fanns en bio inne i gallerian på översta våningen, så vi hade kollat på vilka filmer som gick på kvällen. Klockan sju skulle Bridget Jones dagbok (2001) visas. Det är en ganska gammal film som jag har sett många gånger, men den var billig så vi kände varför inte. Så vi gick och köpte lite middagsmat och köpte våra biobiljetter. En personal rev biljetterna och vi åkte upp för rulltrappan till översta plan.
Jag säger bara "wow". Vilken upplevelse. När man kom upp så möttes man med lösviktsgodis och snacks i form av popcorn, natchos och annat! Fåtöljerna som du satt i kunde du fälla ner och ligga i istället samtidigt som fotstödet följde med automatiskt. Det fanns bord på sidorna som du kunde ställa maten och snacksen på och ordentligt med plats för armarna! Vi var ensamma på vår rad och så vi kunde bre ut oss ordentligt. Jag ska lägga in lite bilder från google på gallerian och bion nedan! Mina egna bilder känns inte rättvisa men jag kan visa ett par av dom ändå!

Efter bion så gick vi ut, kollade busstider och åkte hem.
Fantastisk kväll, känner mig väldigt nöjd att få vara med om detta istället för att ha legat hemma.







 




torsdag 28 juli 2016

Dag 17; Mamma mia

Läget ligger till så här: min förkylning blir allt värre och febern i natt var inte den trevligaste upplevelsen hittills. Jag är dock tacksam över att jag blev sjuk så här i vintertider istället för på sommaren, en gång när jag och pappa var i Italien och hälsade på faster med familj så fick jag ganska hög feber och med tanke på att det var italiensk sommarvärme i luften både inne och ute så njöt man inte direkt.
Även då fick jag hemlängtan även fast mycket av hemma var där med mig, framför allt min pappa.
Jag fick i alla fall prata med mamma när jag vaknade och det hjälpte, nu går jag på ipren och har just lagt lillen ner för en tupplur. Känns inte helt tajmat att bli sjuk precis när man skulle ha ettåriga, energifyllda Hamish hemma hela dagen. Men hittills har det gått bra, vi (jag) såg klart sound of music (medan han hoppade runt i soffan och åt russin). Sen lekte vi (han) i hans rum på övervåningen (jag låg på golvet och halvsov). Fiona gav mig det tipset, dagarna då hon var jätte trött så brukade hon gå in i pojkarnas rum med lillen och stänga dörren. Då kunde hon ligga på golvet och vila medan han lekte för sig själv. Ettåringar är ju inte så kräsna när det gäller underhållning.

Jag och Hamish gick sen och hämtade Oscar från skolan och sen var det lekstund och middag som gällde för lillen. Så fort Fiona kom hem när han hade ätit så gick jag in på mitt rum och vilade. Välbehövt

Dag 16; Trotsar förkylningar men inte australiensisk bakning

Jag glömde göra Oscars lunch i morse...
Kom på denna ganska viktiga detalj precis när vi alla var på väg ut ur huset vid halv nio, så jag sprang in och gjorde i ordning lunchlådan. Sen gick jag och barnen till dagiset och därefter gick jag med Oscar till skolan.
När jag kom hem så satte jag igång med att göra lite scones. Det hade varit skönt att bara ta en kopp te framför en film och ha något att äta tänkte jag. Min förkylning och hosta borde bli som bortblåst bara jag fick lite vila.
Så... Film och te blev det. Scones: inte så mycket.
Till en början så insåg jag att jag inte kunde hitta var mjölet var, jag letade i alla skåp och vrår men det enda jag hittade var ett organiskt nötaktigt mjöl. Det får duga tänkte jag. Sen tog jag fram margarin, salt och baking powder och soy milk. Sen höftade jag mina svenska mått jämfört med de australienska måtten som jag hade i handen.

Lång historia kort. Baking powder är inte bakpulver vilket jag antog. Det är bikarbonat. Tydligen.
Så nu mina kära bagar-kollegor, om ni någonsin har provat att baka scones med fyra dl mjöl och två matskedar bikarbonat så kan jag med glädje berätta att ni aldrig kommer att behöva prova detta eftersom det är precis vad jag har gjort idag!! Mitt råd: prova det inte. Någonsin. Fy vad äckligt.

Efter att ha slängt sconesen i soporna så gick jag ut till parken eftersom den skotska tjejen från igår hörde av sig och sa att hon var i parken nära mig. Eller hon befann sig med sin ettåring i "the greens" närmare bestämt.

Min film fick vänta till efter jag hade kommit tillbaka hem efter en ganska lång promenad med en trevlig au pair-kompanjon. Sen hann jag se halva sound of music (den mest magiska filmen någonsin, tack till Bellan som visade mig den när vi var yngre) innan jag pratade med mamma ett tag och sedan gick iväg till skolan för att möta Oscar. På vägen hem så fångade vi Pokémon och hämtade upp lillebror på dagis.
Sen så fick killarna lite mellis medan jag satte igång med middagen, jag gjorde en spagetti bolognese som verkade uppskattad senare på kvällen när mamma kom hem. Jag tror att Fiona inte förväntar sig hälften av sakerna jag gör hemma, även fast det står klart och tydligt i mitt kontrakt. Efter att Oscar hade ätit och gjort sina läxor började jag göra min egen mat (en vanlig fransk omelett för att varför göra det komplicerat?) så frågade Fiona om det inte var dags för mig att sluta för dagen.
När hon kom hem så var maten klar, soptunnan hämtad, bebisen badad, läxorna påbörjade och vällingen drucken. Men allt detta står klart och tydligt i mitt arbetsavtal och faktumet att jag ska göra min egen mat också känns ju ganska självklart!

Ja som jag sa tidigare så är balansen mellan ens ledighet och ens arbete ganska ihopblandat i en sån här situation, men ärligt talat så börjar jag komma in i det mer och mer. Just nu så trivs jag faktiskt också, vilket jag defenitivt inte gjorde tidigare idag eftersom jag var stressad över att ha misslyckats med sconesen och därefter hade tappat allt självförtroende i köket.
Jag tycker om att laga mat och jag tror att om jag hade kommit hit utan att veta någonting om matlagning så hade jag nog inte trivts alls, det är många stressmoment när man väljer att byta land och familj rätt upp och ner. Helt ärligt så är det inte lätt. Men samtidigt så är det så svårt som man gör det, väljer man att inte låta stressen, hemlängtan och otrivseln ta över ens vistelse så gör den inte det. Visst så tar den över några dagar här och var men det är ju bara naturligt. Hittills så har jag stött på några gropar i vägen men jag ångrar absolut inte att jag åkte. Särskilt nu när Fiona knackade försiktigt på min dörr och frågade om jag ville ha lite hostmedicin känner jag mig mycket tryggare på plats, även fast saknaden efter hemma växer sig allt större efter varje hostning som kroppen ger efter. Det är aldrig kul att vara sjuk när man inte är hemma. Det får en att känna sig mycket mindre förtjänt av den där platsen vid vuxenbordet som nu mera är reserverad i mitt namn.

tisdag 26 juli 2016

Dag 15; Förkylningar

Dagen började som vanligt med att jag steg upp och plockade ur diskmaskinen och gjorde i ordning Hamishs frukost. När Fiona kom ner så sa hon att Oscar skulle försöka gå till skolan idag igen, så jag packade hans lunch och han åkte med Fiona till skolan medan jag och Hamish gick till dagis.

När jag kom hem igen så lagade jag lite bönbiffar och la dom i frysen. Sen tog jag in tvätten från klädlinan, vilket jag önskar att jag hade gjort igår eftersom det blev ganska kallt att sova när min enda varma pyjamas hängde ute på tork. Det funkade eftersom jag tog fram en extra filt dock men det är helt galet hur kallt det är i här hemma på vintern. Här i Australien så har man inget uppvärmningssystem för husen eftersom det inte behövs under majoriteten av året.
Under vintertiden kör man lager på lager...




Vid halv elva så träffade jag två andra au pairer som båda två bodde i närheten! Den ena hade varit här i fyra månader, hon kom från Skottland och den andra som var italienare, hade varit här i över ett år, hon hade åkt hem och pluggat ett tag och nu kommit tillbaka till sin gamla familj över sommaren.

Tänka sig vilka möjligheter det finns i framtiden för oss  som älskar att resa. Dessa kontakter är ju guld. Båda tjejerna var riktigt trevliga och jag lär se båda igen! Den skotska tjejen ska faktiskt med till träffen jag ska till på lördag också och eftersom vi bor så nära varandra ska jag faktiskt fråga om vi ska åka dit tillsammans!
Hon berättade att Sverige var hennes favoritland och hon skulle jätte gärna resa runt genom hela landet och se vad som finns där. Jag sa att jag jätte gärna möter upp henne i norr och visar henne runt om hon kommer! Därefter sa hon detsamma om jag dyker upp i Skottland. Det känns jätte roligt eftersom Skottland verkligen är en del av UK som jag verkligen vill besöka och aldrig har sett tidigare. Det skulle vara perfekt att åka dit med en guide.

Efter att vi hade promenerat runt genom skogen i den norra delen av Sydney så ringde Fiona och berättade att skolan precis hade ringt och sagt att Oscar är sjuk igen och behövde hämtning. Så jag förklarade läget för tjejerna och de följde mig till tågstationen. Därifrån tog jag tåget till North Sydney station och hoppade sen på bussen till Oscars skola.
Det tog cirkus 25 minuter för mig att ta mig dit och när jag kom fram så satt Oscar snällt och väntade. Han tyckte att det hade tagit långt tid för mig att ta mig dit...
Han verkade verkligen inte sjuk alls för den delen, han hoppar runt och pratar om Pokémon precis som alltid, vilket får mig att känna att det var ganska onödigt för mig att skynda mig iväg när jag faktiskt hade väldigt trevligt.
Det här är också en kanske konstig del av jobbet. Jag är faktiskt ledig mellan kl 9-15, men man kan ju samtidigt inte säga nej om Fiona ber mig hämta honom. Ja eller jo, kan kan man ju alltid, särskilt om man är upptagen. Men det känns fel eftersom jag är anställt av henne för att ta hand om barnen, det förändras ju inte för att jag inte råkade vara hemma just då. Hon var hemma 10 minuter efter jag och Oscar kom hem dock så jag jobbar egentligen inte just nu. Eller?

Det är en fine line mellan arbetslivet och det personliga livet när man jobbar som au pair. Att skilja på det är nog något man lär sig under tidens gång.





Skillnader mellan Sverige och Australien (ett ständigt föränderligt inlägg)

Okej om du drömmer om att komma till Australien kanske på semester eller kanske till och med för att bo här ett tag så finns det några skillnader som du bör vara intresserad av!

Än så länge har jag bara varit här i två veckor så jag antar att den här listan bara kommer att bli längre och längre, men än så länge är detta det som jag har reagerat på.

Låt oss börja med det uppenbara.
  1. Det är en annan tidszon.
    Jag vet att det här kanske är lite väl uppenbart men jag hade inte tänkt att halva dagen skulle ha gått för mig innan jag skulle kunna kontakta mina vänner där hemma. Sydney ligger 8 timmar i framtiden jämfört med Sverige och det är något man måste ställa sig in på.
  2. Australiensiska dollar.
    Valutan här i Australien är australiensiska dollar, just nu så ligger 1 AUD på 6,7 SEK.
    Det är väldigt lätt att betala med kort i det här landet, du behöver inte ens använda din kod när du har ett australiensisk bankkort. Allt du behöver göra är att blippa kortet mot kortläsaren på mataffärerna faktiskt. Detta gör att stöldrisken är ännu större, vem som helst skulle kunna åka och handla med ditt kort utan att behöva din pin.
    Att ta ut pengar kostar olika beroende på vilken bank du har. Jag som använde Swedbank innan jag skaffade ett australiensiskt konto betalade 25 kr per uttag (!).
     
  3. Landet är gigantiskt.Om man kollar på Sveriges karta så är det ganska lätt att utmärka 100 mil. Till en början tyckte jag att detta var jätte svårt när jag kollade på en australiensisk karta. Till exempel så är det 90 mil mellan Melbourne och Sydney, även fast avståndet inte alls ser ut som så.

  4. Det tar 24 h att komma hit.
    Jag underskattade verkligen placeringen av landet. Det ligger bokstavligt talat på andra sidan jorden.
    Man kan inte bara ta en långhelg och åka hem en stund, resan i sig (en väg) tar oftast mer än 24 timmar. Även om du bara byter flyg en gång.

  5. Årstiderna.
    Det känns lite lustigt att ha lämnat Sverige under sommaren för att komma till vintern här i Sydney. Eftersom landet ligger på "fel sida av jordklotet" så blir det så att när det är sommar i Sverige så är det vinter här, och tvärtom.
    För att förtydliga så ser de australiensiska året ut såhär:
    (I gradantalet jämförde jag Sydney)

    Sommar: Omkring 30-40 grader Celsius
    December
    Januari
    Februari
    Höst: Omkring 15-25 grader.
    Mars
    April
    Maj
    Vinter: Omkring 5-20 grader, blåsigt. Riktigt blåsigt.
    Juni
    Juli
    Augusti
    Vår: Omkring 13-30 grader beroende på.
    September
    Oktober
    November
  6. Det engelska språket. Nu kan inte jag tala för alla men mina engelskalärare under skolåren pratade inte australiensisk engelska. Det var för det mesta brittisk eller amerikansk- engelska som gällde. Fraser/ord som jag reagerat på hittills är:

    Pumped - Överlycklig
    Lollies - Godis
    Good on ya! - Vad duktig du är
    It's gone walkabout - Det är borttappat
    The greens - Parken

måndag 25 juli 2016

Dag 14; Housewife part 2

Morgonen började lite annorlunda. Jag hade satt väckarklockan lite tidigare än vanligt eftersom jag ville hinna prata med mamma och pappa. Nu när de stackarna inte har semester längre så kan man inte längre ringa dom på de svenska förmiddagarna och prata. Men det funkar att ringa hem vid 6:00-7:00 då klockan är 22:00-23:00 i Sverige...
Ah det hade varit så mycket lättare om jag hade stannat i Europa och hållit. Tänk England liksom, en timme hit eller dit hade ju inte gjort någon skillnad, men däremot åtta timmar! Hoppla den detaljen hade jag inte tänkt på när jag åkte riktigt.

Okej men när jag hade pratat klar med föräldrarna så steg jag upp och gick in till köket och packade Oscars lunch. När Fiona kom ner från övervåningen cirkus 10 minuter senare med Hamish sa hon god morgon och berättade att Oscar var övertygad om att han var sjuk. Hon var ganska skeptisk till detta påstående och med all rätt, han verkade inte särskilt sjuk alls. Men Oscar sa att han verkligen kände sig dålig så Fiona beklagade sig över faktumet att hon då inte kunde åka på jobbet. Detta tyckte jag var onödigt eftersom jag liks skulle vara hemma hela dagen och städa och greja så jag föreslog att han kunde stanna hemma med mig. Sagt och gjort, Fiona tog Hamish efter frukosten, lämnade  honom på dagis och åkte sen iväg på jobbet.
Jag gick upp till Oscar som låg i sängen runt halv nio och frågade hur han mådde. Han sa att han mådde ganska bra och bestämde sig för att försöka gå till skolan ändå. Så vi gick iväg mot skolan och vi träffade hans bästa kompis James och hans mamma på vägen. Det var trevligt att gå med dom till skolan, pojkarna spelade Pokémon Go hela vägen och jag pratade med hans mamma. Hon var jätte trevlig och gav mig komplimanger för min engelska! Hon är faktiskt den första personen som har nämnt mina språkkunskaper, ganska skönt att få bekräftelse nu när man faktiskt känner att man har överskattat sina engelskakunskaper aningen innan man åkte.
Visst, nu har man ju ändå varit här i två veckor och engelskan flyter ju på. Men ord som "durkslag" och "sil" är fortfarande ord som jag inte kan, och därför känns det klurigt ibland hemma. Jag var som inte förberedd på att det skulle finnas någon form av språkbarriär, allt jag har gjort är tänkt att det kommer bli så mycket lättare att prata engelska istället för franska.
Det är det ju naturligtvis, men ett byte av språk rätt upp och ner är ändå något som kräver medvetenhet. Det är inte alltid helt lätt när mamman ber en skriva "klädnypor" på handlingslistan...

Oj nu spårade jag visst från ämnet! Så när jag hade lämnat Oscar på skolan så sa jag hejdå till James mamma (Christine?) och gick hem igen. Väl hemma så tvättade jag två maskiner, dammsög, skurade och diskade. Sen så gjorde jag i ordning Hamishs middag som Fiona skulle ta med sig till Oscars fotbollsträning idag.
Ganska nöjd med dagens jobb så hängde jag upp tvätten utomhus och gick sen in och åt lunch framför TVn. Jag hade inte sett på australiensisk TV än faktiskt. Varken jag eller familjen för den delen, ser så mycket på TV. Men det var ganska kul att sitta och kolla på lite matlagningsprogram och frågesport med australiensare! Det ska jag göra oftare, lustiga människor det där. Känns som de flesta på den här gigantiska ön föddes med bra sinne för humor.

Under TV-tittandet så ringde Fiona och berättade att Oscars skola har ringt henne, de säger att han är sjuk och behöver hämtning. Så jag gick (/sprang oroligt) dit och hämtade honom. Han såg inte pigg ut alls när jag kom in i receptionen, men så fort vi gick ut så piggnade han på sig.
Nu så har vi ätit lite soppa båda två och han ligger i sängen och sover, jag sitter bredvid och skriver detta.
Fiona är på hemvägen och mina stora planer är att vika tvätten så fort den torkar. Även fast jag också börjar känna hemlängtan på grund av en påkommande förkylning så känner jag mig ganska tillfreds med det här temporära livet. Just för att det är som sagt, temporärt. Jag kommer verkligen inte spendera hela mitt liv med att vara hemmafru, så lika bra att passa på nu när man får betalt för det.

***

Så här på kvällen händer det inte så mycket. Jag gick och hämtade lillen på dagis och när vi kom hem så kom Fiona ner från Oscars rum och gav honom middagen som jag hade gjort i ordning.
Nu har han badat och är ledsen för att han har precis insett att han snart måste gå och lägga sig. Det är inte lätt alltså.



Dag 13; balmoral beach

Det kändes riktigt bra att inte jobba idag. Efter en sovmorgon till kl 8:30 i morse så hann jag precis vinka hejdå till familjen när de skulle iväg till Oscars skola.
När jag hade ätit frukost och packat ihop en lunchlåda till stranden så kom Fiona hem igen med Hamish, jag hade lovat att sitta barnvakt medan hon åkte till frissan.
Det gick bra, vi lekte en stund och sen så fick han ta en tupplur. När Hamish väl sov så kom Sarah (tjejen som jag hade bestämt strand-träffen med) och vi satte oss i mitt rum och väntade på Fiona.

(Lite bakgrund om Sarah: När jag bodde i Frankrike förra året året så bodde jag i samma rum som två tjejer från Österrike, en av dessa tjejer heter Theresa och hon och jag har faktiskt fortfarande kontakt med varandra! Hon hörde av sig till mig förra veckan och berättade att hennes bästa kompis hade flyttat en bit utanför Sydney och skulle vara där till September. Så hon hade bett Sarah kontakta mig, vilket hon gjorde, och sen levde alla lyckliga i alla sina dar slut)

Fiona kom hem drygt en halvtimme efter att Sarah hade kommit och var hur snygg som helst i håret. Då förstod jag varför hon hade varit hos frissan i två och en halv timme... Hon berättade även att hon hade tänkt skjutsa oss till stranden eftersom vi hade fått vänta så länge, men tyvärr så går det ju inte att lämna en ettåring ensam direkt. Jag sa tack ändå och sen gick vi iväg till affären och köpte lite fika och sedan vidare till bussen.

Efter att vi kom fram drygt 25 minuter senare så var det bara att ta lite bilder och sedan slå sig ner på stranden och käka lunch och sola! Jag badade faktiskt trots det relativt kyliga vintervattnet. Det var en fin dag idag, men den hade varit ännu bättre om det inte hade varit 18 grader och blåsigt!
När vi hade tröttat på att ligga stilla så gick vi längst strandkanten till ett strandcafe. Vi beställde varsin smoothie och njöt av det goda livet.

Nu är man hemma igen och har precis ätit och även fixat den här nya bloggen. Den verkar relativt lättanvänd så nu kör vi.
Kanske är dags för ett officiellt facebook status att jag har gjort en ny dagbok också...

Är du ny här så välkommen! Och ursäkta röran. Jag ska fixa det. Jag lovar.





Dag 0-12; Alla inlägg från gamla dagboken

Okej cheers!

Resedagboken som jag började göra vill inte jobba med mig längre, så nu kör vi på försök två. 

Det jag har gjort i detta gigantiska inlägg är att jag har kopierat allt från min förra dagbok till detta inlägg.


25/7-16 Dag 12; utekväll

Jag gick upp först idag faktiskt, det var ganska mysigt att sitta uppe själv och läsa och äta frukost i förväg. 
Det är fortfarande helg nu och det känns som en liten konstig grej faktiskt, med tanke på att jag är ledig. Men är ändå här?
Till exempel så är jag ganska van att på vardagen gå upp, plocka ur diskmaskinen, packa lunchlådan till Oscar och sen mata Hamsih. Men när jag är ledig så är faktiskt inte dessa sysslor något som jag måste göra... Sen kan man ju plocka ur maskinen ändå bara för att underlätta för Fiona, men jag vill inte att hon tycker att jag gör för mycket här hemma.. Lusig balansgång det där. "Don't worry too much Hanna" är något hon säger ganska ofta, särskilt igår när jag började plocka undan efter barnen och städa undan i köket efter middagsbjudningen igår. Nu gäller det bara att hitta en balas mellan att "not worry at all" och "worry too much". Detta är det speciella med det här jobbet. 

Jag har chillat idag, mest läst men också tränat. 
Tog en dusch och sminkade mig, när jag kom ut till köket igen så stod Oscar, Hamish och Fiona och bakade. Det blev en chocolate cake, ser fin ut så tog receptet på den med...

Det blev en riktigt trevlig utekväll idag! Det var tanken att vi skulle ut ett helt gäng ikväll men det blev faktiskt bara jag och Lovisa... Flera hade tydligen blivit sjuka så här i vintertiden. 
Men vi hade jätte kul ändå, jag beställde en jätte äcklig drink i och för sig men god mat gjorde upp för det misstaget. En varm choklad blev grädden på moset när vi gick förbi 7/11 på vägen hem! Lyckad kväll.





23/7-16 Dag 11; man måste ju leva lite
Okej så det blev sovmorgon idag faktiskt! Barnen var inte uppe fören kl åtta! Så skönt med helg.
Efter frukosten idag så gick jag ut och fångade Pokémon, det är riktigt roligt att gå ut och leta efter dom eftersom man har ingen aning om var man kommer hamna.

(Spoiler) Jag hamnade i stan.
Jag strosade omkring ett tag och höll på att blåsa bort, tydligen så är det typisk australiensisk vinter när det blåser som sjutton, det behöver inte nödvändigtvis vara kallt.
Men när det blåser kan man ta skydd inne i butiker! Så idag har jag äntligen köpt ett par UGG tofflor, nu känner man sig verkligen som lokalinvånare eftersom alla i den här stan har det här märket på fötterna. Vilken gemenskap nu alltså.

Efter att ha köpt tofflor så gick jag in till Queen Victoria Buildning vilket är ett gigantiskt shopping centra och till mitt nöje ett bra lunchställe. Jag köpte en wrap och en croissant och satte mig på en bänk ute.
Detta låter ju jätte härligt tänker ni, jaa nästan. Minns ni det ni just läste om blåsten? Jo den är ganska relevant i den här historien. Både jag och maten blåste nästan bort så istället för att sitta ute och njuta blev det istället att man sprang runt och letade efter en plats att sitta och när man väl hittat en bänk blev sittandet kort eftersom man egentligen bara ville komma därifrån, så efter att ha ätit snabbt ville jag bara tillbaka hem igen. På vägen hem är jag ganska glad att jag gick vilse dock!
Det kom upp en tjej till mig när jag stod med Google maps framme och frågade om vägen till bron, så jag frågade henne om hon ville hitta dit tillsammans eftersom att jag också skulle dit! Hon tyckte det lät bra och presenterade sig som Dagmar, hon var här och jobbade ett par veckor från Polen.

Efter att jag och Dagmar hittat bron så sa vi hejdå, jag gick hemåt och hon gick uppåt.
På vägen hem så träffade jag en kille i parken som var påväg till samma ställe som mig också, vi hade fått syn på samma pokéstop nämligen! Trevligt småprat.
Skönt att det sociala är på G.

Nu på kvällen hade Fiona bjudit hem vänner på middag, varav en hade en au pair från Amerika med sig. Trevlig tjej, la till henne på snapchat.

Det har varit en bra kväll och den fick det bästa avslutet genom att jag och Oscar låg på soffan och kollade på Harry Potter. Super mysigt. Bra dag







22/7 Dag 10; bebis
Okej så här ligger läget till, medan mina föräldrar sitter ute i värmen vid havet där hemma och mina vänner umgås och kollar studentbilder så sitter jag och försöker mata en 1 åring. Med halva maten i håret och resten på golvet förklarar barnet övertydligt att han har ätit klart. Med en suck accepterar man situationen, torkar av honom och sopar golvet för att sedan lyfta ner honom från stolen där han blivit fastlåst.
Nu ligger det där barnet och sover. Personen som uppfann tupplurar står jag i skuld till.

Hamish somnade direkt när jag la ner honom, vi hade varit i parken tidigare idag så därför tror jag han kände sig ganska slut.
Det är bra utmanande att ta hand om ett barn som inte pratar men däremot kräver saker och förväntar sig ska få dom utan att man vet var det är minimänniskan syftar på.
Jag har alltid varit väldigt barnkär men det har visat sig mest här när barnen sover.

Nu i efterhand så känns det som att det var varit en bra dag, Oscar och jag har fångat Pokémon och när Fiona kom hem så badade hon klart lillen och la honom i säng. Vid sju istället för sex faktiskt! Det var ju skönt, då får hon kanske sovmorgon istället för att behöva vakna med honom halv fem..!
Ikväll har jag pratat med pappa vilket kändes bra, det är skönt att kunna prata lite svenska med en välkänd person mitt uppe i allt innan middagen. Särskilt när man känner att man upptäcker nya saker om sina upplevelser här på köpet, tack till pappa som kommer med visdomsord när det verkligen behövs (och när det inte behövs och ändå uppskattas.)
Dagens pappaquote: det är okej att ha hemlängan.

Utöver det så är det en del av vardagen nu mera att ringa David mellan 21:30 och 22. Det är dagens höjdpunkt och även fast det är jobbigt att inte träffa honom lika mycket som jag vill så känner jag att det här funkar just nu. Faktumet att jag oftast somnar under samtalets gång är ju väldigt oartigt så här när man ser det från en objektiv synvinkel, men ärligt talat så är det få saker som är så avslappnande som att ligga och prata med honom.



21/7-16 Dag 9; banken och müslibarsEfter att jag och Oscar hade lämnat Hamish på dagis så bad han mig följa med honom till skolan, jag tror att han tycker att det är trevligt att gå promenader med mig och sjunga på internationella hits och prata om Pokémons.
Detta tycker jag är helt fantastiskt eftersom jag har hört massor av au pair-historier som slutade dåligt eftersom barnen inte egentligen tyckte om au pairen... Hamish däremot tyckte inte om mig imorse för att han inte fick sin napp när mamma hade gått, jag försökte förklara för den högljudda och gråtande lilla pojken att det var hans mammas order så det var ingen ide att han var ledsen på mig, men jag tror att vi har lite kommunikationssvårigheter, detta kan bero på att han inte pratar än.

När jag kom hem igen så hämtade jag mina "viktiga papper" (pass, visa, arbetskontrakt) och gick till banken. Jag blev bemött av världens gulligaste man som hjälpte mig fixa ett australiensiskt bankkonto, det tog drygt en kvart och var inte komplicerat alls. Sen gick jag och handlade lite vatten och fler müslibars, nu har jag även koll på vilka dom goda är så cheers! Och sen när jag kom hem igen åt jag lunch och kollade posten, och gissa vad dom låg där... MITT SIMKORT! Halleluja, det betyder att jag inte bara kan surfa utan wifi, utan också att jag kan installera mobilbanken direkt också!
Det enda jag saknar just nu är mitt faktiska bankkort, jag glömde fråga om det skulle komma med posten men om jag får gissa så tror jag det. Han på banken frågade mig faktiskt vilken färg jag ville ha på kortet, jag kollade på honom lite skeptiskt och frågade om man kunde välja det... Han blev jätte förvånad när jag berättade att det inte gick i Sverige, han la t.o.m handen på bröstet och sa "oh god" med ett lätt roat ansiktsuttryck. Heh det var ett trevligt besök.
Jag lät honom välja färgen så det blir ett blått kort för min del, när det väl kommer.

Fiona kom hem sent idag, så jag har varit ensam med Oscar och Hamish.
Gissa om man är helt slut efter att ha passat en gråtande bäbis från dagis slutade till läggdags... Skönt att hon kom hem sen och lagade maten till oss i alla fall! Trevlig dag, är glad att den är slut.


20/7-16 Dag 8; hemmafru i regnet I morse när vi gick upp så såg vi att regnet öste ner.
Så efter att jag hade packat Oscars lunch och frukosten var uppäten så åkte Fiona och Oscar iväg till skolan, Oscar fick skjuts idag eftersom han hade franska på morgonen. Fiona har sagt att hon har tänkt visa mig vägen till skolan med bilen och låta mig köra honom om det skulle kännas okej, det vet man ju inte fören man provat i och för sig men just nu känns det kanske jobbigt. Det är redan ganska mycket att ta in och att köra vänstertrafik i en storstad med massa kullar och bilar känns lite sådär! Jag hade inte tänkt att Sydney skulle ha så här mycket backar när jag kom hit, det är helt galet, jag förstår att cykel inte är ett populärt resemedel.
Sen grejen att växla med vänster hand-- ja det talar ju för sig själv, men som gitarrist kan man jämföra det med att vända en högerhänt gitarr till en vänsterhänt och försöka spela samma stycke ändå, hoho utan övning så säger jag bara lycka till.

När jag kom hem från att ha lämnat en gråtande Hamish på dagis så satte jag igång med veckostädningen här på nedervåningen vilket är mitt ansvar. Ni som har mig som vän på snapchat (hannakson) fick ju vara med på den resan att lära sig hur dammsugaren fungerade, trevligt va?
När jag väl hade koll på den så kom vi till etapp två; skura golvet. Okej så efter att ha hittat moppen så tog det drygt en kvart av intensivt letande i skåp och kring tvättmaskinen innan jag hittade såpan. Men när det var avklarat så var det inga större frågetecken, känns skönt att huset är rent och barnen är borta.
Nu blir det att öva på Oscars trumpetläxa så jag kan hjälpa honom med den, grattis till mig som inte har spelat på tre veckor. Huvva.

Det gick bra att spela!! Efter typ 15 minuters uppvärmning visste musklerna var de skulle vara igen! Skönt, då är man lite redo för att leka duktig lite senare ikväll...
Middagen är preppad också, jag hittade kött i frysen så det står köttbullar i kylen redo att stekas. (Detta var fixat innan jag såg att det fanns färdiga köttbullar i frysen som gömde sig under ärtorna men det behöver vi ju inte prata om). Planen är att servera det med ärtor och pasta med en tomatsås (den är också klar för att burksås). Lillens efterrätt är också gjord och står i kylen, mosad banan i yoghurt. Mums

Så jag gick och mötte Oscar efter skolan för att åka hem och spela lite trumpet och sen gick vi och hämtade Hamish, sen åt vi lite eftermiddagsfika och Oscar gjorde läxor.
Sen blev det kväll, middag serverades och mamma kom hem och la lillen i säng.
På kvällen frågade Fiona när jag skulle sätta upp mitt australiensiska bankkonto. Och jag tänkte "va?". Jag hade inte tänkt ha ett sånt, men planer förändras och det kommer bli lättare att ha ett har jag insett, så imorgon är det banken som gäller.

På kvällen ringde jag upp David och berättade att han borde passa sig, en kille kom och gav mig en blomma idag. Heh "var den killen 10 år" var svaret jag fick... Smart en den där pojken



19/7-16 Dag 7; vardag

Idag var min första arbetsdag. Den började bra med att lämna Hamish på dagis och gå med Oscar till skolan.
När det var klart så åkte jag till Manly med samma svenska tjej som jag träffade tidigare! Det var trevligt och trots att visiten blev kort så var det kul att se stranden.

Sen var det tillbaka hem för att hämta, mata och roa barnen vilket också gick bra.

Fiona kom hem kl sju vilket råkade vara samtidigt som fotbollsträningen började, så vi packade picknick-middag till lillen och ut genom dörren flög vi.

Nu när vi har kommit hem blev det i början lite stökigt med middagen eftersom Oscar hade fått order om att börja med middagen. Han värmde skinka istället för bacon och upptäckte att mozzarellan var möglig, så han blev inte på jätte bra humör. Då tog mamma över och middagen var serverad på en halvtimme.
Under den tiden så hade jag tagit reträtt och pratade med min bror inne på mitt rum istället.

Efter middagen så visade Oscar mig sina trumpetläxor som jag ska hjälpa honom med imorgon! Det känns fantastiskt, jag har spelat gitarr nu när jag har varit här men jag har inte alls fattat hur mycket jag saknar trumpeten och avista läsningen.


 18/7-16 Dag 6; chill

Halv åtta gick jag upp och då hade alla redan ätit klart sin frukost. Skolan början imorgon för barnen eftersom det är vinterlov än så länge så jag börjar officiellt jobba imorgon. Det känns bättre att Oscar också är här nu faktiskt, man känner sig inte lika överflödig. Fiona behövde ju inte hjälp direkt sen senaste veckan eftersom hon bara hade hamish att koncentrera sig på! Med Oscar i huset så är det full rulle igen.

Tog en promenad på förmiddagen eftersom vi vaknar ganska tidigt i den här familjen och utforskade resten av kvarteret, kom hem en och en halv timma senare och håller just nu på att göra lite varma mackor till lunch. Ska bli skönt att sitta och mysa i min poncho medan resten av familjen är ute och hälsar på familjevänner. När Fiona sa att det var det som de skulle göra idag förväntade jag mig näsan att jag skulle följa med dom, men det tror jag inte hon tänkte på.

Nu på eftermiddagen har jag i stort sett bara läst och lekt med Hamish. Oscar har även berättat väldigt utförligt hur minecraft fungerar, jag hängde typ med. Han har också berättat väldigt utförligt om hur han dödade en zombie med sina bara händer... Jag har också fått lära mig "the number one rule of minecraft, never dig straight down because you can fall into lava".
Alltså nu vet inte jag vad det här spelet går ut på egentligen men ler man och nickar så kommer man långt.
Fiona har bakat muffins och nu är hon med lillen i trädgården.

Okej så nu på kvällen hade Oscar simning, så de andra åkte och jag stannade hemma och skypade med min bror.
Middagen idag bestod av välbehövliga bönor och det har blivit över mycket rester så jag får en kunglig lunch imorgon också!
 

17/7-16 Dag 5; hämtade Oscar
Jag sov gott i natt, somnade halv tio drygt och vaknade 12,5 timmar senare...
Det som jag har spenderat hela förmiddagen åt är budgetplanering och lite forskning om Australien. Min rumskompis från förra året i Frankrike berättade att hon hade en kompis i Australien nära Sydney, så hennes kompis fick reda på att jag också var här och skrev till mig vilket var jätte roligt!
Hennes dröm är tydligen att åka till Ululu vilket är gigantiska bergsgrupper närmare centrum av Australien, jag blev också jätte sugen på att resa dit när jag ändå är här, men tyvärr är det ganska dyrt och man skulle behöva en vecka ledigt för att göra det. Vi har kollat på 2 dagars guidade turer exklusive flyg men det roligaste hade varit att köra dit och göra en roadtrip av det hela och det tar tydligen 2-3 dagar att köra dit.
Hon åker tydligen hem i september eftersom hon är här och pluggar så hennes visum täckte bara tre månader, så den här resan planerar hon i september...

Jag skulle jätte gärna åka dit men om jag gör det så blir det nog när jag har slutat jobba här, alltså då kontrakt går ut i februari (eller senare om jag väljer att stanna kvar).
Enligt en preliminär reseplan som jag har lagt fram nu så skulle jag kunna vara hemma igen den 1 Mars, vilket ärligt talat skulle känna sådär eftersom mitt visum räcker enda till juli. Det som skulle leda till förändrade planer skulle vara att jag antingen förlängde mitt kontrakt ett tag, bytte familj för en annan stad eller blev kvar i Nya Zeeland för att fortsätta jobba där.

Nuvarande PRELIMINÄR resplan:
Sydney -> Alice Springs (Uluru) 14 Feb -> Cairns 16 feb -> Nelson, Nya Zeeland 20 feb -> Hem (?)

Frågetecknet på "Hem" beror på avsaknaden av datum, men det jag har räknat i budgeten är 6 dagar i Nya Zeeland på ett hotell. Det skulle man naturligtvis kunna byta ut mot ett vandrarhem eller en billig lägenhet om vistelsen skulle bli längre. Dvs om jag skulle välja att stanna kvar där och jobba ett tag, beroende på när jag lämnar Australien.

I februari så är det högsommar på den här sidan av jorden och att åka hem den 1 mars till ett kallt Sverige känns inte jätte lockande, det skulle bara vara för att komma hem till människorna som jag har där och även fast det däremot lockar så är inte det att göra rätt för mig själv just nu.

Aktiviteterna som är tänkta vid de här besöken är:

Alice Springs - Se Uluru, bergen

Cairns - Snorkla två dagar, sova en natt på båt

Nelson, NZ - Hoppa fallskärm, jobba (?)

Idag på eftermiddagen så åkte vi och handlade, Fiona hade sagt att jag gärna fick följa med och visa vad jag vanligtvis äter för bönor. Jag har pratat med henne och berättat att man bör äta runt 150 gram protein varje dag och som vegetarian är det lättast för mig att få det genom bönor, linser eller ägg! Känns bra att ha haft det samtalet, det som känns mindre bra är faktumet att man går runt på en affär och ska peka på det man vill ha och sen låta någon annan köpa det.

Mer än det så hämtade vi upp Oscar (Hamishs brorsa som var hos sin pappa den senaste veckan), trevlig prick som bevisligen gillar dåliga skämt. Han satt hela kvällen och läste från den här boken





16/7-16 Dag 4; Bussåkande och upptäcktsresandeJag hann inte somna igen när jag vaknade kl fyra i morse innan Hamish bestämde att det var dags för frukost kl sju, när jag hörde att alla andra i huset var uppe så tyckte jag att det var lika bra att kliva upp och äta frukost tillsammans med de andra.

Just nu forskar jag på om resor inom området för att räkna lite på en budget, något som jag inte är fantastisk på eftersom jag avrundar alltid uppåt mer än nödvändigt så jag får alltid slut på pengar. En buffert är ju naturligtvis praktisk men jag har satt min på 10'000 och jag räknar ibland 2000 extra på flyg/boende/mat så därför räcker inte pengarna jag sparar här. Skärpning.

Nu så här på eftermiddagen har jag och en annan tjej från Sverige hängt runt på stan! Vi träffades vid bron och gick över mot operahuset är vi lyckades hitta en marknad! Jag blev jätte överraskad, det fanns massor av handgjorda australiensiska varor! Allt från blåsta glasdekorationer till pärlor plockade från musslor i havet här utanför. Så brorsan har äntligen fått en souvenir, känner jag honom rätt så kommer han älska den!

Vi åt lunch på marknaden och gick sen mätta till operahuset och mot trädgården som finns bredvid, där fanns det många fantastiska träd. Väldigt vackra.
Så nu sitter vi i The Museum of Sydney som hade fri entré (förutom avdelningen med lego), men lite är bättre än inget så vi gick in och kollade läget. Jätte trevligt att titta runt och lära sig saker om staden där man nu bor, välbehövt också!

Efter museet så gick vi och shoppade, jag köpte en varm poncho för halva priset, den tror jag kommer bli välanvänd under tiden här då det fortfarande är så kallt. Grejen är att utomhustemperaturen inte är så kall men inne däremot är det super kallt... Särskilt under morgonen och kvällen, nätterna går bra eftersom man har många varma täcken och på dagarna är jag oftast ute. Jag ska prova och se om några ljus kan göra rummet lite varmare, måste köpa det imorgon.

Ingen klippning än för övrigt, dagen har bevisligen varit smockad ändå. Jag skulle vilja hälsa så gott till min pappa som har gett mig bra ecco skor inför resan, jösses vad man går och får ont i fötterna redan. Jag vill inte ens tänka på hur det hade känts i fötterna om man hade gått samma promenader i converse...

Utöver det så lyckades jag ta bussen hem för första gången och staden känns nu mer som en stad eftersom det nu känns mer vardagligt och naturligt på något sätt. Det blir njutbart att gå ut nu när man inte känner sig så spänd hela tiden, det är viktigt att ta en dag och en händelse i taget tycker jag.
Det spännande med bussen är att den inte funkar som den gör i Sverige, England eller Frankrike som är de enda länderna där jag har erfarenhet av bussåkande, istället för att pipa kortet mot avläsningsmaskinen en gång så gör man det två gånger. En gång när du stiger på och sen igen när du går av, så du betalar för sträckan som du har åkt istället för resan i sig, fiffigt system det där! De har ett maxpris på 4:50 australiensiska dollar och på hemvägen betalade jag 3:50 vilket är cirkus 22 kronor.

Fiona berättade under middagen idag att många upplever lokaltrafiken och Australien i allmänhet som ett väldigt dyrt land, många av dessa är inte svenskar förtydligade hon sen. Jag måste hålla med att det är väldigt svenska priser i den här stan, så på tal om bufferts som vi pratade om tidigare så är det inte helt fel att ha en sån i bakfickan om man planerar att korsa havet och komma hit!


15/7-16 Dag 3; fegis

Okej, dagen har börjat som den brukar (skönt med lite rutiner)! Upp kl 7, frukost och lämna lillen på dagis. Men när Fiona sen gick till jobbet så gick jag tillbaka hem för att skicka ut meddelanden till folk i Sydney, det finns grupper på fb för au pairer och även för svenskar som vill ha kontakt med andra i närheten! Hittills inga napp men det kommer nog när det kommer.
Efter att ha suttit med datorn en stund så gick jag ut och utforskade kvarteret där jag bor, och håll i hatten, det är fullt med butiker här! Främst mat relaterade affärer.
Så jag har varit ute runt två timmar nu på förmiddagen och bara strosat runt.
När jag väl gick runt så gick jag förbi ett fransk boulangerie, typ ett bageri, och blev såå sugen på deras nybakade croassants... Men fegis som man är så gick jag bara förbi för att jag är fortfarande osäker på att betala (med kort och kontanter jobbigt nog) här! Men, lite längre fram så ändrade jag mig, så jag tog varvet runt några butiker och gick dit igen. Väl där så fegade jag ur och gick förbi igen...
Ja jag vet vad ni tänker och jag lovar att nu blev jag också less på mig själv. Så jag gick förbi en bankomat (för tredje gången), stannade, tog ut 20 dollar och gick tillbaka till bageriet, ställde mig i kö och köpte två croassants!! Grattis till mig som vågar köpa fika, wow imponerade... Heh det kändes faktiskt som ett ganska stort steg, så nu sitter jag ute i solen och kylan och fikar!

Det känns grymt att ha lite AUD i plånboken och ännu bättre att veta att man kan göra något, även om det tar några försök, om man så gärna vill!

Nu när jag kom hem så fick jag träffa Fionas föräldrar som har kommit på besökt från landsbygden, de är super trevliga och heter Max och Roslyn. Jag och Max kommer att hämta killen på dagis idag kl 16, jag tror att det blir en bra matchning för att jag vet var dagiset ligger och Max känner pojken så det blir lätt att sätta honom i vagnen!

Det ser ut som att jag nu har fått svar på ett inlägg som jag gjorde i Au pair gruppen, så plötsligt har man planer på söndag med någon amerikansk tjej som jag aldrig träffat förr! Nu händer det grejer!
Fler har svarat och jag ska på utflykt nästa fredag med tre andra och imorgon ska jag träffa en svensk tjej vid harbour bridge och gå och shoppa! Ser verkligen fram emot det!

Hämtningen på dagis gick jätte bra, morfar blev en glad överraskning för lillkillen! Nu kom Fiona hem också och håller på att påta på i trädgården med mormor, Hamish (nu har jag koll på stavningen på hans namn) hjälper naturligtvis också genom att hålla vattenslangen och äta bitar av torkade äpplen. Hjälpsam liten kille det där!

Kvällen var trevlig! Vi åt mat, Fiona serverade lite vin och sen var jag faktiskt trött nog för att lägga mig så det var precis det jag gjorde.

Sen vaknade jag igen nu vid fyra-tiden men det är ju en annan sak, kan bero på spännande planer för morgondagen... Ska träffa en svensk tjej som jag mötta via en fb grupp och gå och shoppa! Är också ruggigt sugen på att klippa av lite hår, vi får väl se!





14/7-16 Dag 2; promenader
Efter att ha gått upp med Fiona och Haymitch vid sju så åt vi frukost och lämnade honom på dagis.
Sen gick Fiona och jag till hennes buss så hon kunde åka på jobbet och efter det fortsatte jag att gå ner till stan över Harbour Bridge. Utsikten från bron är fantastiskt, därifrån kunde man se hela operahuset!
Det var kallt och blåsigt på morgonen men så här på eftermiddagen är det ganska lugnt. Det känns som att jag har gått över hela stan utan att hitta några "riktiga" butiker, (jag har alltså letat efter typ H&M och gallerior mm). Det jag har hittat är en massa butiker som säljer uggs med fårskinn, alltså sånna där mjuka, höga, bruna skor som man hade i Sverige under typ 2010/2012. Här använder man dom inomhus eftersom det är så vansinnigt kallt på golven i husen, man har inga element eller andra uppvärmningssystem här i Sydney eftersom det inte används under större delen av året. När man fryser klär man helt enkelt på sig.

Den långa promenaden var i stort sätt allt som hände idag, resten av dagen gick åt till att försöka fixa ett australienskt simkort, vilket var väldigt tidskrävande om man är som mig och letar efter den bästa dealen. Jag köpte ett simkort med en deal som var prepaid, alltså du betalar i början av månaden istället för i slutet (tror jag? Vi ser väl). Jag får 3GB surf och fria samtal och sms för 30 AUD per månad, det är cirkus 180 kr. Jag tänker att det kommer vara värt det även fast jag inte riktigt vet hur mycket alla bredband kostar i Sverige ens.

Nu på kvällen har lillen lagt sig och jag och Fiona åt rester från igår. Nu sitter jag och katten och ser på australiensisk fotboll, väldigt trevlig sport involverade män i väldigt tajta shorts. Tyckte det var en väldigt lustig utstyrsel i början, såg inte jätte proffsigt ut.
Sydney spelar hemmamatch mor Hawthorn, spännande eftersom det nu står 60-56 till Sydney! Inte för att jag är vidare sportintresserad men hoppas ändå att de vinner, de är duktiga spelare!


13/7-16 Dag 1; en helt ny värld

12:31
Så här i början känner jag att det är dom små sakerna som räknas. Så nu har handlat för första gången! Kände behov att köpa något till lunch eftersom jag inte riktigt har koll på köket här hemma och Fiona jobbar idag så jag har ingen möjlighet att fråga.
Plus så är det skönt att ha ett eget lite skafferi med lite müslibars och flaskvatten. Man kan dricka kranvattnet här i Sydney, det är rent men det smakar för mycket klor för att jag ska dricka det rätt upp och ner. Till lunch blev det potatissoppa på pulver och en müslibar, exklusivt, jag vet.

Resten av dagen kommer gå ut på att upptäcka, jag ska gå söderut mot hamnen och hitta harbour bridge! Uppdaterar senare

22:00
Det gick bra att hitta bron! Det räckte med att följa väderstrecken, jag bor i norr så genom att gå söderut så kommer man till hamnen.

Det blev en sen middag, Fiona och jag hade ätit klart kl 20 efter att ha matat och badat lillkillen.
Kvällen löpte ut och jag har försökt hittat lite människor via sociala medier så jag ska kunna ha någon att hänga med här borta. Hittills har det inte blivit något men man håller tummarna.


13/7-16 Lite bilder
Huset är fräscht, badrummen och köket är renoverat! Fiona funderar på att bygga om TV rummet också med det har inte blivit av än, hon väntar lite säger hon.
Jag har naturligtvis en säng också men den blev inte med på bild just nu pga dåligt ljus, men den är jätte fin och framför allt skön, så gott sover man.


13/7-16 Ankomsten
Det känns som att flygresan från Bangkok gick mycket fortare än resan från Stockholm även fast det bara skiljde någon timma. Det var en helt annan känsla att åka på dagen när det var ljust ute och man faktiskt var trött istället för att åka när alla andra hade natt men man själv var pigg. Man blir mer ensamt helt enkelt när man upplever att en själv är den enda som är vaken på ett helt flygplan.

Der var inga problem som helt med säkerhetskontrollen, allt som man ser på "boarder control" på tv är något helt annat! Efter att ha hittat båda mina väskor så var det bara att gå igenom passkontrollen, visa vad man hade i väskan och sen sa dom "enjoy your stay" och jag vidare in i flygplatsen för att möta min värdmamma Fiona.

Hon såg mig direkt så jag möttes med ett leende! Jag kände igen henne och bebisen som hon höll även fast hon såg aningen annorlunda ut än vad jag hade tänkt, jag antar att det är nog ganska vanligt när man bara har träffats via mail och Skype.
Vi åkte i hennes hyrbil till huset där vi nu bor, hennes egen bil är på verkstaden eftersom någon människa hade kört på henne!
Jag tyckte det lät ganska läskigt men hon log och sa att det var andra gången i år som det hade hänt så hon börjar bli van nu..

När vi hade kommit in så tog vi en kopp te efter att hon hade lagt lillkillen i säng, det var trevligt att sitta och prata en stund! Det känns som att jag har kommit till en bra familj!

Fiona jobbar som advokat, det känns väldigt förklarande till varför hon har varit så noga med allt pappersarbete. Hon har till och med lagt in en mapp med information om barnen på mitt rum! Skönt att ha allt man behöver veta samlat i en röd liten mapp, känns jätte bra!

Videochattade med föräldrarna och pojkvännen efter teet med Fiona, sedan efter en dusch och uppbackning av väskan gick jag och lade mig. Det var ganska kallt i huset och sovrummet vilket jag inte alls var beredd på så jag är glad att Fiona hade plockat fram ett extra duntäcke.




12/7-16 Bangkok


Har landat i Bangkok och väntar utanför Sydneys gate. Det verkar bli försenat vilket känns ganska synd så här när man är inställd på att klockan är tre på natten och inte åtta på morgonen. Lär sova alla nio timmar under denna flygresa men även det är ju inte toppen eftersom jag borde ställa in mig på australiensisk tid (vilket är 8 h fram från svensk). Huvva för livet som jetlaggad

 

11/7-16 Halvvägs till Bangkok


Jag flyger med Thai från Arlanda till Bangkok för mellanlandning innan jag fortsätter resan, fortfarande via Thai, till Sydneys flygplats.
Det är ett stort flygplan...
Jag sitter längst vingen på plats 54K bredvid två skånska gubbar som har varit i Thailand massvis med gånger, de har även ett bluesband! Båda är gitarrister och den ena har spelar trombon, världen är bra liten när det gäller musik.

Än så länge upplever jag orolig service på Thai! Jag som är vegetarian fick bekräfta specialkost på planet och sen fick jag maten först! Middagen blev tidig för mig som går på svensk tid, 14:30.
Hittills har jag gått igenom 4 stycken avsnitt av Big Bang Theory, känns skönt att ha en skärm att underhålla sig med nu när man inte har Wi-fi. Tydligen så har flera av Thais flyg wi-fi men det här var inte ett av dom!

Thai har varit väldigt generösa, hittills har de serverat dryck vid två tillfällen, middag (med snack, bröd och efterrätt) och snack innan dess.

Nervositeten har spridit sig, inte lika mycket inför resan i sig utan snarare inför ankomsten. Jag känner mig riktigt trygg i den här stolen. Men känslan av att stanna så pass länge på ett och samma ställe är läskigt, särkilt med tanke på att jag aldrig har varit där tidigare.
Förra året så åkte jag iväg en månad till Frankrike för att plugga och resa lite, men det var bara en månad som jag var borta (inklusive resan till London i slutet). Det känns som en helt annan grej med tanke på att jag hade brorsan Johan med mig i slutet också.

Jag har massa fina vänner och människor omkring mig hemma. Men just nu har vi precis flugit förbi Moskva och det är långt hem. Dessutom kommer det bli ännu längre...
Jag är osäker på om mina nuvarande känslor beror på tidig hemlängtan eller abstinens från snapchat och messenger och därav mina vänner..!

10/7-16 På Umeflygplats

Åkte hemifrån runt kvart över 8 idag på morgonen, bilen var packad med en 27 kg väska, kånken och gitarren. Helt otroligt att allt fick plats i en och samma väska! Tack till Mamma och vännen Moa som hjälpte mig packa och vika allt.

Presenterna till värdfamiljen ligger också där i! Presenter är naturligtvis inte livsviktigt att ge till sin värdfamilj men jag tycker att det är en fin gest så om någon som läser detta är intresserad av att åka iväg som au pair är detta är fin detalj att tänka på!

Både mormor och David fick jag säga hej då till igår vilket var väldigt skönt, då kunde jag bara ha fokus på mamma, pappa och brorsan idag på flygplatsen.
Har blivit några riktigt jobbiga hejdå:n den senaste veckan, men det hör ju till en sån här resa!

Så här när man väl sitter flyget känns allting förvånansvärt lugnt, jag har redan gjort den här resan flera gånger i mitt huvud känns det som.

Gitarren som ni ser på bilden blev incheckad! Kom ihåg att om ni är musiker och reser via SAS är det endast instrument som har en max-storlek likt en fiol som får tas in som handbagage, oavsett vad ni har hört på annat håll. Jag hade snackat med SAS innan och då sa dom att det skulle gå att ta med den in, men väl på flyget så berättade personal att gitarrer får inte tas med in i kabinen.
 

 

20/6-16 Fåniga beslut
Det känns som att det ingår en hel del fåniga beslut innan man åker. Typ vilka som ska stå på flygplatsen när jag åker, vilket schampo som ska packas och vilken tandborste som ska med. Eltandborste eller manuell?

Man stressar över rätt irrelevanta saker som inte kommer spela någon roll sen, tror jag... Hoppas jag?

Jag har börjat lägga fram saker till handbagaget nu och jag gör allt mer komplicerat än det behöver vara. Går igenom en fas där jag inte ens kan bestämma väska jag ska packa i eftersom jag är osäker på vilken vilken stil jag vill presentera mig själv i på flygplatsen inför min värdfamilj.



19/6-16 Cirkus 3 veckor kvar
Det är cirkus tre veckor kvar tills det första flyget går från Umeå. Det hela känns väldigt spännande, men samtidigt längtar jag inte efter att vinka av familjen, vännerna och pojkvännen.