Gissa vem som höll på att försova sig i morse?
That's right
Den som hade en ganska viktig aktivitet bokad.
Jag sov igenom larmet 5:30. Sen sov jag tills det andra larmet ringde och hade varit på i fyra minuter.
Jag hade glömt att höja volymen på telefonen.
Så det blev en snabb frukost och sen ut genom dörren.
Bussen kom i tid så jag tog 343an hela vägen till central och steg av precis vid svenska kyrkan.
Därifrån gick jag de 100 meter som var kvar, sen såg jag bussen som skulle gå till Picton.
Då blev jag nervös.
Men när jag gick in till receptionen för att betala resten av min räkning stod Amelia där och såg så glad ut.
Då kändes det genast lugnare!
Så efter ett toabesök och fylla i risk-formulären så satte vi oss på den otroligt kalla bussen.
Resan tog cirkus en och en halv timma och sen var vi framme vid fältet där vi skulle byta om och hoppa på det lilla planet.
Fort gick det.
Min instruktör presenterade sig som Matt och han var jättegullig.
Han berättade snabbt hur allt skulle gå till och det tog inte långt tid innan vi var uppe de 4.2 kilometerna vi skulle hoppa från. (14'000 feet)
Och vilken känsla.
När alla hoppade av planet och du såg alla, en efter en, hoppa från planet ut till inget.
Och sen var det min tur.
Stackars Amelia blev sist att lämna planet.
Vi föll.
Jag satt ordentligt fast i Matt och det var jag tacksam för.
Vi föll länge tyckte jag.
Från början var det kallt och vinden var hård. Den pressade jättehårt.
Jag hade fokus på allt och inget, den där känslan i magen av att du bara faller var oslagbar.
Sen fällde han ut fallskärmen och det bromsade så hårt så det kändes som att vi krockade.
Sen svävade vi.
Jag tittade ner på mina fötter. Det var inget under dom...
Jag tittade på floden och skogen, så nära men också långt borta.
Sen kollade jag mot Blue mountains. De såg så små ut.
Vi landade mjukt, vi gled ned på gräset och landade på rumporna.
Sen var det klart.
**
Nu sitter jag på bussen på väg tillbaka till stan.
Jag ska träffa Selina idag och besöka Sydney skytower!
Mycket upp i himlen idag.
**
Efter en fantastisk utsikt i tower eye så gick vi vidare till en appelbutik det Selina fick hjälp med sin telefon, den laddar inte som den ska...
Under tiden så pratade jag med mamma och pappa innan de skulle jobba.
Sen drog vi vidare till harbour bridge, gick över till luna park och därefter sa vi hejdå.
Vi sa att vi skulle hålla kontakt och jag hoppas att vi gör det!
**
Vä hemma så tog jag en dusch, åt ett par mackor och väntade in familjen medan jag la upp videon på youtube så jag kunde länka den här.
Det ser ut att ta ett tag dock så kommer nog kunna lägga in länken först imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar